tisdag 9 maj 2017

Vackra Stockholm

Anledningen till helgens Stockolmsresa var världspremiären av Depeche Mode's nya turné, Ett band jag älskar att se live.
Men jag ska inte gå händelserna i förväg... Jag klev på tåget norrut redan vid 9-tiden på fredagsmorgonen. Strålande väder, tåget höll tiden och någonstans mellan Norrköping och Södertälje blev ögonen mer rinniga och nysningarna tätare. Jaha.. blomningen har kommit lite längre här.
Ingen fara på taket, pollen är jag väl van vid nu för tiden?
Jag mötte upp en väninna jag inte sett på länge och vi trampade iväg till hotellet i hopp om tidig incheckning alternativt väskdump. Tidig incheckning blev det. Det visade sig att hotellet jag bokat var "official Depeche Mode Fan Hotel Experience". Betydde att det spelades deras musik i hotellhögtalarna, de anordnade något slags efterfest efter konserten och man hade kunnat köpa till ett snubbigt dyrt "fan-paket" till rummet. Vi njöt av musiken...

Det blev lunch på en uteservering innan vi besökte apoteket för att fylla på förrådet med allergimedicin (attjo!!), nästa apotek för en flaska bubblor och tillbaka till hotellet för lite vila. Pendeltåget till Solna och lite mat i Solna Centrum innan vi traskade till arenan. Vi var i ganska god tid och förbandet var inget att hänga i julgranen så vi skaffade lite merchandise och gick till det som kallades för alkoholområde, dvs de sålde mat och dryck. Sen var det dags...

Depeche har ALLTID fantastiskt ljud. Det är värt hela biljettpriset bara det. Man hör alla instrument, inget studsande med ljudet mot tak eller läktare, inga ringande öron efteråt. Samma sak här. Kanske att det saknades lite tryck i luften av ljudet men hellre det än att man får trummarna en gång till bakom sig. Sen spelar de sina låtar, gör sina moves och engagerar publiken att klappa händerna, veva med armarna och sjunga med. Inga minutlånga mellansnack här inte. Några "Hello Stockholm", "I can't hear you" och liknande. Räcker så.
Det som däremot irriterar mig mer och mer på konserter är publiken. Nu menar jag på konserter och inte festivaler, det är något annat. DETTA SPRING!!! Men alltså, man köper väl ändå biljett för att se ett band man tycker om? Jag börjar tvivla. Det är ett jädrans traskande fram och tillbaka mellan scenen, ölförsäljningen och toalettkön. Och dessa plastglas som ska balanseras ovanför huvuden och skvimpa öl på de som står kvar på golvet för att se och lyssna. Snälla arrangörer, sluta sälja drycker medan banden spelar. Sälj före efter och i eventuella pauser.
SNÄLLA PUBLIK, gör det du är där för. Hylla bandet, sjung och dansa. Kan du inte dricka lagom så du kan hålla dig två ynka timmar medan ditt favoritband spelar, drick inte. Kand du inte koncentrera dig de två timmar favoritbandet spelar, kom inte. Var det inget favoritband? Följde du bara med för att vara snäll? Ställ dig inte mitt i havet så du måste tränga dig fram och tillbaka genom publiken för att fylla på ölen, stå i utkanten och bestäm en mötesplats med din vän istället. Så, nu har jag gnällt klart....

Nattmacka på hotellet och stup i säng. Ingen efterfest för de här gamla tanterna.
På morgonen vaknar jag alldeles för tidigt. Alla system är helt igengrodda av pollenreaktion. Kanske någon förkylning också för det kan inte vara bara pollen med så här ont i halsen och SÅ täppt näsa. Nåja, bara att göra det bästa av situationen. I med alvedon och allergipiller. Duschar.... Känns liiite bättre. Spelar Candy Crush och går på toa för att snyta mig typ örton gånger. Vill ju helst låta min kompis sova så ostört som möjligt... Atjooo! Vid kl 8 var jag däremot tvungen att tala om att frukost var ett trängande behov...
Trevligt, de spelade fortfarande finmusik i högtalarna. Frukost avnjöts och dagen planerades, vad vill du? Vad vill jag? Vad vill vi? Mål ett: Skaffa en flaska med bubblor och bygga en kyl
Vi hade ismaskinen väldigt nära rummet. Städerskan kikade lite på oss sista gången vi var och fyllde ishämtarbehållarna. Men bubblorna var härligt kalla när vi kom tillbaka efter dagens shopping. Medans bubblorna avnjöts planerade vi matintag. Blev Carbonara och rött vin på en italienare i Gamla Stan. Mums.

Natten som kom blev inte mycket sova. Jisses vad ont i halsen jag fick. Och näsans tjocklek... Kan nästan sätta en peng på att den var minst dubbelt så stor som normalt. Måste åkt på något riktigt otrevligt.
På morgonkvisten följde jag väninnan till tåget, köpte nya näsdukar och gick för att inta frukost på hotellet. Nu var det slut på den bra musiken i högtalarna. Vanlig skvalmusik... Men nypressad DN duger fint som frukostsällskap. När jag nyst och snytit mig för vilken gång i ordningen som helst messade jag dagens träff för att fråga om han var villig att ta smittorisken? Jo då, det skulle gå för sig.

Han plockade upp mig vid 10 och vi åkte till Skansen. På vägen dit var det någon som öppnade kranarna i ögonen. Har aldrig varit med om ett sådant flöde om jag inte gråtit. Jisses, det bara forsade ner över kinderna. Jaja, det var ju som väl var ingen snyggotävling vi skulle till. Tror inte ankor, björnar och getter brydde sig nämnvärt om min röda näsa och svullna ögon.
Så trevligt det var att traska runt på Skansen. Väldigt länge sedan jag var där sist... kan ha varit skolresan i sjätte klass??
Vädret var helt fantastiskt och vi strosade runt ett par timmar och tittade på djur och gamla byggnader. Och utsikten såklart.

Tåget hem avgick i tid och någonstans i trakten av Tranås slutade jag nysa.... Då började det regna och väl i Nässjö var det inte ens varmt längre. Har nog nyst max tre gånger sen dess. Näsan har svällt av och ögonen rinner knappt alls. Snacka om allergichock..

Jag lär åka tillbaka till vackra Stockholm ändå. Borträknat alla nysningar och rinnande ögon älskar jag att vara turist i huvudstaden.