Nog för jag bad om regn..

Tänk att för en gångs skull bli bönhörd!! När brunnen här hemma sinade bad jag om regn, och det har det gjort sedan dess. Fantastiskt. Nu finns det vatten i brunnen och jag har vågat köra diskmaskinen samma dag som jag duschade :) Fast det kommer nog att dröja innan jag diskar under rinnande vatten igen eller tar långdusch. Det ger väl lite energibesparing med ;)
Och på tal om energibesparing... när vattnet började komma tillbaka så gick fläktvingen i värmepumpen sönder. Är det inte det ena så är det det andra. Tur att temperaturen ute ändå håller sig över +5. Vissa kvällar får jag elda lite i kaminen för det blir lite rått när det regnar mycket. Eller när det blåser... Nåja, jag har det ganska bra ändå och jag kan köra igång elpatronen om det blir kallt. Men just nu passar jag på att hålla nere kostnaderna.

Så var det promenerandet då. Jo, jag är riktigt stolt över mig själv som traskar på i nästan alla väder. Målet är att gå 2 mil varje vecka och än så länge har det bara varit influensa som stoppat mig. Känner mig som en karamell när jag traskar på i mitt röda regnställ utmed vägarna.

Korta armar har jag så bilden blev ju lite kul. Den är från promenaden igår, då regnade det inte riktigt så mycket som idag. Det är meningen att jag ska ha gått 100 mil innan juni är slut, jag har gått mer än hälften på mindre än halva tiden \o/

Heja mej!

Punk!

Upp på barrikaderna och kritisera styret!

Jag var på punkmusik-konsert i Huskvarna Folkets Park igår.

Vilket drag! Energi och glädje blandat med allvar och samhällskritik. Gamla låtar från den tiden jag lyssnade på sånt här hela tiden varvat med nya låtar. Jag log i stort sett hela tiden.
Publiken var alla sorter kan man säga. Såna som jag (och lite äldre) som var lagom nostalgiska från förr, de i min ålder som fortfarande lever punk, de nya punkarna i 13-17års åldern med alla attribut. Och mamma, mina trasiga jeans och färgade hår var inte i närheten av det jag såg igår :) Rosa spikes och blåa tofsar, rakade huvuden och svarta tuppkammar. Gult snagg och lila långt hår. Till och med en herre med "måne" som odlat ut håret på sidorna och sprayat upp det (såg dock ganska kul ut).
Jag hade en toppenkväll som slutade hemma i en varm säng med katten som extra fotvärmare, hon är bra go'

Rock on allihopa

Torrt

Så hände det där som händer andra men inte mig. I torsdags kväll blev duschstrålen svagare och svagare för att upphöra helt. Det var ju tråkigt. Visst har jag hört på nyheterna att det är dåligt med vatten och jag har vänner som det har hänt hos, men det händer väl bara stora hushåll?? Och jag tycker nog att min brunn ändå är ganska djup.
Tydligen hjälper inte det för nu sitter jag här och har inget vatten i kranen. Det blir att hämta i dunk. Dra på trissor vad tung en vattendunk är! Lyftas in i bilen ska den och sedan bäras hela vägen från parkeringen till huset. En full dunk är inte heller helt lätt att hälla ur för jag kan ju inte spola i toan direkt ur dunken, vattnet måste hällas i hink först och vattnet som är till kaffe, dricka och matlagning häller jag först i stora saftgrytan så det går att hantera. Någon som vet hur mycket vatten det går åt för att diska??
Alldeles för mycket när det inte finns i kranen kan jag säga. Tills det har runnit till i brunnen blir det papperstallrik att äta på.
Nåja, det kunde ha varit värre. Jag har både värme och elektricitet så jag klarar mig. Det handlar om att planera sin tillvaro efter tillgången. Nån vecka till klarar jag nog men sedan kommer behovet av att tvätta kläder...
Men där är jag inte ännu och jag ska inte ta ut olycka i förskott.

Ha det bra alla ni där ute i världen som har vatten i kranen och tänk på mig när ni kör igång tvättmaskinen eller diskar under rinnande vatten ;)

Kram

Bäddat för vila

Nu är det höst på riktigt. Första riktiga frostperioden har passerats och naturen har börjat förbereda för vinter. Men ännu är dagarna ljuvliga med solsken, klar luft och glödande färger. Höst på bästa sätt.
Jag promenerar så mycket jag bara orkar medan jag ännu kan utnyttja dagsljuset och ibland bara måste jag stanna till en stund och titta lite extra:

Få saker lockar väl ögat så som höstlöv mot en blå och solig himmel? Bäst att titta så mycket man orkar för att ladda alla måbra-depåer.

Tänk att det finns så mycket vackert inpå knuten.. Nåja, på promenadavstånd i alla fall :)

Men den här är min:

Det är också alldeles perfekt väder för att sparka runt lite bland de fallna löven i trädgården. Det är ett ganska härligt ljud och jag har gott om löv.
Efter dagens lilla arbetspass på jobbet tänkte jag att trädgården kunde behöva lite arbete också. Jag har planterat vad jag hoppas ska bli ett plommonträd så småningom och vill såklart att det överlever vintern. Både snö, kyla och harar är presumtiva hot såhär i "Sibirien" på vintern. Bäst att fixa lite..

Sov så gott lilla trädet :)
Passade även på att bädda om lite hos kryddorna. Mamma hade gjort så fint härom helgen men vinden hade busat lite med täcket ;)

Håller tummarna att det isolerar tillräckligt.
Men så vill man ju gärna ha lite vackert att titta på fram till snötäcket rundar till alla skarpa konturer och skapar massa jobb. Just nu är tid för vila både för mig och min trädgård. Vila, njuta och ladda.

Tjaaa.. vad säger man?

I stort sett fyra månader sedan sist, inte utan att jag har haft funderingar. Fyra månader kan vara hur länge som helst (fråga min kära bror som hade 3mån ofrivillig semester i somras hur lång den tiden var) eller bara en kvart, allt beroende på från vilket perspektiv tiden betraktas.
Jag önskar att jag hade kunnat säga att jag styrde bilen med ett leende på läpparna och en glad melodi i tankarna i morse, full av förväntan. Det hade varit underbart. I stället funderade jag på hur det skulle bli att stämpla in på jobbet efter fyra månaders frånvaro..

Jag hade glömt portkoden.. bra eller dåligt? Kom in på andra försöket. Och mitt anställningsnummer fanns kvar i databasen så att jag kunde stämpla. Fast stämpelsystemet var helt nytt så jag får väl söka sen informationen i morgon, ska inte tro att information kommer utan att man bett om den.

På det stora hela gick det ändå bra. Jag kom, jag jobbade, jag lämnade byggnaden.. Två timmar var ganska lagom. Låt se vad morgondagen erbjuder..

Go' natt

Ynk

Man säger ju att det finns inget som är som när en kille är förkyld.. med tanke på hur jag mår nu så skulle jag då absolut inte vilja vara kille.
Det började med att benen inte hade någon fart härom dagen, och lite ont på utsidan av halsen när jag vände på huvudet, dagen efter vaknade jag och kände att nu kommer den snart: FEBERN. Frossa med skakningar så jag spillde när jag försökte dricka vatten, ömma muskler och stumma leder. Huvudvärk och grymma svettningar när alvedonen börjat jobba.
Så den dagen bestod av frysa, alvedon, sova, svettas och börja om igen. Och igen. Länge sedan jag kände mig så ynklig. I det stadiet är det inte roligt att kylskåpet är tomt och det saknas glass i frysen. Stackars mig.

Idag har väl febern sjunkit lite men halsen är sämre, jag har inte behövt äta lika många piller.. men den ynkliga känslan lär väl sitta kvar så länge febern envisas. Så Jo: vi tjejer kan bli lite ynkliga också.
Nu blir det två alvedon och krama kudde.