Vilket väder!

Och jag har semester! Snacka om vältajmat.
Igår var det fredag och jag hade bestämt mig för att åka till Jönköping och handla trädgårdsjord. Bara mars och redan tänker jag på trädgård och blommor det måste vara rekordtidigt. Men innan jag åkte gick jag ett varv och vattnade blommorna, den här fick jag syn på då:

Om jag inte minns fel blommade den rikligt i oktober och nu är det massor med knoppar på den igen. Men jag ska inte klaga, det är trevligt med blommor.
Väl i Jönköping parkerade jag långt ifrån dörren på de affärer jag skulle till så att jag fick njuta av det fina vädret. Jag tog en tur till Plantagen också för jag har tänkt att plantera om blommorna jag har inne och där fick jag en grattis-på-födelsedagen-bukett, 10 härliga rosor:

Det blev en tur till Nässjö också eftersom jag inte hade med mig hela hjärnan på första resan. Några ärenden till och sen äntligen stöka runt i trädgården. Jag rensade en rabatt och fick lite sällskap

Jag är inte helt säker på om de var vakna av solen  eller om mitt stök och upprivande av rötter väckte dem men helt plötsligt fanns det massor med mask uppe vid ytan. Det är bra.
Jag hittade en favorit såhär på våren också:

Ljuvliga vårlök! På håll tyckte jag att det lös massor med gult i gräsmattan men när jag kom nära var det "bara" en handfull. Vackra och glada är de.
På nåt vis hade jag kommit överens med mig själv att det är alldeles för tidigt att plantera något ännu. Frostnätterna är väl inte slut här i Sibirien bara för att det är vackert väder på dagarna. Lätt att glömma det, man blir så sugen när solen värmer och det doftar vår. Men inte kunde jag hålla mig... jag blev alldeles såld på solgula penséer som lockade i butiken och tyckte att en liten kruka kunde de allt stå i så går det att flytta in den på trappen om det ska bli frost...

Det kändes riktigt bra att när det var klart. Lite vårglädje behöver jag allt.
(jag fick bära in dom på trappen)

Semester igen

Ett par dagar semester igen sitter som en smäck kan man säga. Lider fortfarande av lite jet-lag men det har gått förvånansvärt bra att ställa om den här gången. Nu är det bara en liten stund på morgonen och en liten stund på kvällen som känns strömlösa.
Och så har det blivit vår. Trots frostnätter och snöfall är den här

Till och med i Sibirien har solen hällt ner små droppar på marken och de lyser verkligen upp tillvaron. Jag hade en härlig dag igår, den började visserligen med lite regn på morgonen men det bara duggade lite. I kombination med tidig timma var jag nästan ensam kund bland torghandlarna i stan. Det är inte så ofta jag har möjlighet att ta den svängen så det kändes lyxigt.
Allt går ändå inte att handla på torget så det blev att besöka de vanliga affärerna också. Inte mycket folk där heller så det tog inte mycket tid alls.

Efter lunch hade solen börjat arbeta sig fram ordentligt så en promenad kunde jag kosta på mig. Knappt någon vind att tala om och fåglar som kvittrade överallt, det kan väl knappast bli bättre? Det här med vår är lite fantastiskt, det liksom spritter i hela naturen. Jag är glad att få ta del av det trots att näsan kliar och ögonen rinner..

Men vår är det!!

Sen sist

Jag har varit på semester. Och vilken semester sen!! Nästan tre veckor i Seattle med en liten avstickare till Las Vegas och Grand Canyon. Snäll bror som öppnar sitt hem för en semesterbehövande syster.
Tack.

När jag lämnade hemmet hade snödropparna bara precis börjat synas ovanför mosskanten och minusgraderna höll nätterna i ett stadigt grepp. Man kunde ana att sälgen ville visa upp sina fina videkissar men mycket mer än så var det inte.
Nu är jag hemma igen och efter att ha packat upp resväskorna och dammsugit upp alla döda flugor gick jag ut i solskenet. Det har förstås varit minusgrader i natt också och dagen har bjudit på ett riktigt aprilväder med både regn, snö och hagel blandat med solsken. Jättemycket har inte hunnit hända på dessa veckor men videkissarna och snödropparna är inte så blyga längre, rabarbern har börjat veckla fram små skrynkliga, röda blad och ett och annat litet ogräs har börjat spira i rabatterna. Riktigt glad blev jag när jag såg lite resultat av mitt och mammas gemensamma slit från i höstas. Vi planterade tulpaner runt det som ska bli ett plommonträd:

 Blir nog fint om inte rådjuren hinner före ;) Runt min fina lilla fläderbuske vill jag minnas att det planterades någon sorts narcisser..?

Fast det allra viktigaste uppdraget nu när jag är på hemmaplan igen var att åka till mor och far för att hämta hem lilla Signe. Hon har visst haft ett fantastiskt tålamod och knappt tjatat alls om att få gå ut. Väl hemma var ordningen i soffan återställd:

Lika trött som matte i går kväll :)

Sverige igen

Det var den resan det... Hade sällskap av brorsan på första flygplatsen och vi skulle luncha där. Sagt och gjort, klev in på en "riktig" restaurang med bordsservering. Fisk skulle det bli, det är ju både gott och miljöpolitiskt riktigt när man befinner sig i en kuststad. Det tog en stund att få maten men när den kom var den fantastisk. Bortsett från att det var mandel iblandat i riset.. det stod inte på menyn. Blir lite förundrad hur det kan ske i detta stämningarnas land??
Well, tusen ursäkter och avdrag på notan så har de kanske lärt sig till nästa gång. Tack och lov var det inte allvarligare än mandel den här gången :)

Första flighten var väl okej, jag satt och funderade en del över att luften verkar vara lika guppig och gropig som motorvägarna.. lite träsmak blev det allt.
Värre blev långflighten med SAS. Jag är helt hundra på att det var reserverat en gångplats, jag bokar alltid gångplats. Skulle det mot förmodan vara slut på såna väljer jag fönster. Just den här resan var dessutom bokad i så god tid att det fanns gångplatser kvar, jag har kollat flera gånger och.. nåja, nog ältat. SAS hade jonglerat med platserna och jag fick en i mitten. Dvs jag hade passagerare på båda sidor om mig.
Ogilla som det heter så fint nu för tiden. Okej, nu ska jag inte vara sån och ha en massa förutfattade meningar om mina medresenärer. Det kan vara så att det blir bra ändå. Men nej, när jag kom fram till raden där jag skulle sitta satt det en snubbe som absolut var tvungen att ha tv:n i knät. Och hur besvärlig kunde jag vara som skulle stöka in innanför??? Så i stället för att låta tv:n (läs hålla armarna ut från kroppen) hänga ut lite i gången var den tvungen att hänga in lite över mitt säte.. (morr).
På andra sidan satt det en man som hade fru och dotter på raden framför, vilket resulterade i att han satt som i en gungstol större delen av resan för att prata med dem. Jag förstår att han ville det men han lutade sig då snett inåt mitt håll för att prata mellan deras säten.
Resultatet blev hopklämd Jessica med ont i axlar och nacke och ett riktigt grinigt humör. Tusen morr åt SAS för denna tabbe.
Som grädde på moset tror jag minsann att kocken hade tappat saltkaret i maten. Har nog aldrig varit så törstig under en flygning att jag bett om extra vatten förut. Och värmen var rejält uppskruvad som omväxling till att jag brukar småhuttra lite. Ingen vidare resa alltså.

Men säg det mörker som är ständigt.. På Kastrup flöt allt nästan lite för smidigt. Planet landade ca en kvart före utsatt tid, väskorna (för såklart har jag mer än en på hemresan) kom hyggligt fort. Ingen kö till biljettautomaten så jag hann med första tåget till Malmö. Men jag dog inte av att vänta där, stationen är ju öppen dagtid ;)
Och tågresan är i tid, lugn och behaglig och ingen som sitter bredvid och trängs.

Välkommen hem Jessica

So long! Seattle..

Jag hann inte riktigt få se magnoliaträden blomma, bara ana att det snart är dags. Sista morgonen idag, snart dags att åka till flygplatsen för hemfärd. Jag får lite sällskap av brorsan som flyger till Washington DC idag så vi kan uggla ihop en stund inne på flygplatsen.

Jag tog en liten morgonpromenad runt parken för sedan blir det många timmars resa, det kommer vara fredag kl 18 innan jag är hemma..
Lite kyligare idag, det har varit frost här inatt men det var skönt ändå. Så hejdårå Seattle men vi ses snart igen.

Lucky me

Födelsedag

Igår var det min dag. Brorsan sjöng lite morgonrossligt när jag klev upp till frukostbordet och det är alltid uppskattat med lite "skönsång" på morgonkvisten. När jag var färdigmornad bestämde jag att ta en tur på stan och skämma bort mig själv lite, man fyller ju bara år en gång om året...
Första målet:

Tack så mycket! Favorit i repris :)
När man shopar blir man fikasugen så en tur till ett Starbucks (finns ett gäng att välja på i den här stan) för en kaffe och en kladdig muffins fick det bli.
Med sockernivån fixad gick jag ner till Pike Place Market för att leta reda på en affär vi passerade härom helgen, de hade så otroligt roliga T-shirts och jag ville kolla om de fanns i vuxenstorlek så jag kunde ge en till brorsan. Det är han väl värd när han har haft mig som gäst i nära tre veckor??

Söt va?

Vidare till en tur på Macy's. Det är bra med de stora affärerna för de har toa... Och så kan man spana in alla tjusiga märkeskläder som det bara går att drömma om. Glodde runt på damavdelningen och såklart på avdelningen med handväskor ;)  Sen blev det till att shopa lite helt onödigt men alldeles jättenödvändiga produkter från Philosophy (har alldeles för många hemma om man nu kan få för många...)

Dags att gå hem va?? Nu hade jag spenderat nog med tanke på allt jag shopat tidigare också, fast egentligen ska inte det räknas den här dagen eftersom det bara är en dag om året som man fyller år ;)

Jag hade flera trevliga möten och samtal på hemvägen som hjälpte till att ytterligare förgylla tillvaron. För att inte tala om alla underbara grattis-hälsningar via sms, mail och facebook. Det är härligt med en egen dag!!

Brorsan kom hem efter jobbdagen (han gillade T-shirten) och vi gav oss av till en restaurang han hade bokat bord på. Det enda jag hade önskat var att få efterrätten på Cheesecake Factory annars fick han välja. Vi åt god mat och drack ett gott glas vin till innan vi gick vidare till det viktigaste stället ;)

Mmmm... choklad och hallon.
Sen bevisade han återigen att han är världens bästa brorsa.. Jag fick ett födelsedagskort med innehåll jag aldrig hade ens kunnat gissa

Biljett till favoritband!! På den härliga lilla arenan där vi var och ittade på Iron Maiden härom året. Jippi, jippi, jippi, jippi!! Och som om inte det var nog ingick ett presentkort på resan! Alltså stora resan från Köpenhamn (alt Stockholm) till Seattle.
Så där satt jag med cheesecake-biten framför mig och lipade.. världens lyckligaste jag

Next Canyon

Red Rock Canyon

För det verkar inte som om vi hade nog igår... men är man ändå i hikingtagen och är så nära kan man inte bara hoppa över. Och vädret är precis lagom så här års.. Inget att skylla på alltså utan vi cabade ner och åkte dit.
Här hade de lagt en bilslinga med olika utsiktspunkter och från dessa kunde man gå på små hikingturer till fots. Efter tips från damen vid infodisken valde vi den här:

Den heter så för att den går in i en skreva i berget dit solen inte når. Vilket inte gjorde alltför mycket då den inte var helt enkel att ta sig fram på. Det blev en del krypa under och hasa på..

Men väl framme (ca 4km) fanns det lite sol och ett vattenfall. Eller nåja, en liten stril i alla fall. Kan hända rinner det lite bättre andra tider på året och damen vid infodisken sa kanske så vi ska nog vara glada att det åtminstone strilade.

Vi åt medhavd smörgås och lät svetten torka lite innan vi hasade och klättrade tillbaka.

För att vara öken är det förvånansvärt växtrikt:

De är något större här än de brukar vara i våra krukor hemma.

Jag är inte helt säker på att jag vill lära känna invånarna som är på tillväxt här..:

 Enorma spindelbon i fler än en buske på det här stället. Tur det inte kryllade där vi gick, då hade det nog blivit lite jobbigt. Jag rös bara jag tog den bilden kan jag säga..
Det blommade lite också

 Och även här var det storslagna vyer som är svåra att fånga med kameran

Det fanns de som utforskade stället till häst och de som ville vara lite närmre klipporna än så:

Vi njöt mest till fots och i bilen mellan utsiktsplatserna.

Fantastiskt!!

Det blev fredag morgon och klockan ringde 04.00. Gäääsp. Vi packade på oss kläder och grejer och gav oss iväg på jakt efter en stadig frukost. Det blev en sorts clubsandwich med massor av "nyttigheter" som ägg, bacon och stekflott ;) men vi höll oss mätta på den 4.5 timmar långa resan mot Grand Canyon.
Det är storslaget att åka i öknen. I flera timmar ser man samma berg och de verkar knappt komma närmre förrän man helt plötsligt är där. Raksträckor utan dess like, lite kul när de varnar för en kurva som knappt ens skulle märkas på våra vägar hemma.
Vi parkerade, bytte skor och åt lite matsäck innan vi klev på bussen som skulle ta oss till dagens strapatser. Här är vyn som mötte..

Och jag som har höjdskräck.... bit ihop och "face the fear"

Inte ett skyddsräcke så långt ögat når och brant nerför, det är nästan så jag ångrar mig. Men vad sjutton! Har jag åkt så här långt måste jag ju ändå prova. Om jag håller mig så nära "väggen" som möjligt och har brorsan framför. Och vi behöver ju inte ha bråttom...

 Sakta... och jag var tvungen att stanna varje gång jag ville titta lite. Det tog ganska lång tid innan jag vande mig så pass att jag vågade sänka blicken lägre än fötterna..

Jag fick sitta ner när jag tog den här bilden...

Och det kom lite sällskap:

Inte mata och inte bli biten står det på skylten.. bäst att sitta helt stilla då :)

Vi stannade för lunch när vi gått ca fyrahundra höjdmeter nedåt. Kanske den godaste lunchen någonsin.. Kanske inte för det kulinariska innehållet (plastförpackad trekantsmacka med kalkon och majonnäs) men för prestationen jag gjort och för den FANTASTISKA utsikten!

Nyss var jag där uppe...

Sen var det "bara" att klättra upp igen... Det tog ungefär en timma. Det går liksom inte att beskriva meb varken ord eller bilder från en "vanlig" kamera hur storslaget det här faktiskt är. Vi tog ett par vybilder uppifrån också

Och jag försökte mig på att filma en snutt..

Nåja...

Mycket nöjd och överväldigad.

Litet skutt..

Torsdag morgon, idag ska det bära av till Las Vegas. Men jag började dagen med en liten promenad, man vet inte hur mycket sitta still det blir resten av dagen så det är bäst att passa på..
Jag gick mest runt i närområdet och bort till den närmaste parken. Morgonen bjöd på frisk luft och strålande sol och..

Gräsklippning. Det luktade sommar alldeles på riktigt! I mitten på mars.. Jag har det allt bra jag.

Vid tiosnåret packade jag ihop det sista i resväskan, tömde soporna och begav mig ner i garaget för att ta bilen till brorsans jobb. Det gick ju bra att köra i Seattletrafiken idag också. Och iväg till flygplatsen kom vi. Ungefär två timmar senare landade vi i sommaren! Varmt och soligt och som grädde på moset fixade biluthyraren en cab till samma pris som den bil vi tänkt hyra..

Åka ner-cabat i mitten på mars utan att frysa. Lyx! Och så här häftig design har hotellet vi bott på:

En stor svart glaspyramid. Det som inte finns i Vegas...
Promenad utmed "Stripen" för lite middag och sen i säng. Det blir en tidig morgon på fredagen för att hinna med det stora äventyret!

Strålande!

Det skulle vara test av brandlarmet för en ny hyresgäst i fastigheten här så jag tänkte att en heldag på stan var en bra idé. Solen strålade och temperaturen var perfekt för en promenad ner till city, jag hade tänkt mig konstmuseum. Men nej, de har stängt måndag och tisdag så jag traskade runt lite bland affärerna för att få en ny idé.
Fika hjälper nog så jag gled in på en av alla tusentals Starbuck's och tog en kaffe och muffin. Chokladmuffin med kolasås-fyllning. Jo det smakade vill jag lova.
Fylld med ny energi blev det en tur till andra sidan av sta'n och EMP Museum. Finns lite av varje att se där. En liten hörna med LEGO-skulpturer

Det var utställning om superhjältar och SiFi-figurer och dess skapare. En stor avdelning om skräckfilm, alla blodiga figurer, verktyg och deras skapare. Hur filmen utvecklats genom tiden och vad som egentligen skrämmer oss. De hade till och med låtit blodet rinna fram under en dörr som bara personal hade behörighet till (undrar vad som hände där innanför???)
De hade en väldigt stor filmduk där de visade musikvideos. Där kunde man bli en stund och njuta..

En utställning om Jimi Hendrix. En av Seattles stoltheter.. 

Ett gitarrgalleri... från början via elektrifieringen till dagens moderna.

En instrumentskulptur

Några gitarrer där va?? Några andra instrument var visst dit-monterade också. Hur kom han på den idén kan man undra??

En jättegitarr vid museishoppen

Och en väldigt detaljerad utställning om Nirvana och Kurt Cobain såklart. Från skisser gjorda i småskolan via första instrumenten och klubbspelningen till världsturnéer, smashade gitarrer och scenkläder till familj och självmord.
Och på översta våningen kunde man få spela instrument och skapa sin egen låt.. Det gjorde jag inte ;)

När jag väl tagit mig upp till Capitol Hill igen hade mina ben avverkat en dryg mil promenerande. Som om det inte räckte tog brorsan och jag en liten kvällspromenad och blickade ut över fantastiska vyer av Seattle i kvällsskrud