lördag 8 mars 2014

På spaning i Seattle

Jag har en sån tur med vädret! Inget regn idag heller. Lite moln men mest SOLSKEN. Och när solen skiner är det som gjort för upptäcktsfärder. Idag har jag tänkt se på utsikten, det ligger ganska högt här så det borde gå att se långt de dagar som inte molnen ligger på marken ;)
Jag passerade genom Volunteer Park där jag gick härom dagen och det hade hänt lite sedan i måndags..
Färgglada blommor i rabatterna. Nu räknas det nog som vår på riktigt!

Jag skulle till ett ställe som heter Louisa Boren Park för att se på utsikten och utsikt blev det,



Det var lite som att stå vid ett stup och kika ut över kanten. Tydligen går det någon sorts "vandringsled" nerför stupet också men den var stängd. Lika bra det så jag inte kände mig tvungen att prova en bit..
Och ingen park med självaktning saknar en skulptur:


Nästa mål på promenaden var Lake View Cemetery. Jag tycker om att gå på begravningsplatser, läsa lite på stenarna och fundera och fantisera över olika människoöden. Är de dessutom så vackra som den här är kan jag gå omkring länge och filosofera.

Medan jag såg mig omkring blev jag omkörd av flera bilar, ja alltså, det är bilvägar inne på kyrkogården. Den är ju STOOOR och det verkar som att amerikaner bara vill gå när de är på hiking eller möjligen till och från bussen och kanske om de ska shoppa ;) Det förtar väl en del av känslan när det åker omkring bilar bland gravstenarna. Det finns en "kändisgrav" här inne också och jag såg flera stycken som körde fram bilen så nära som möjligt, kliva ur, fotografera, stå en stund och åka igen. Men det är klart, då hinner man väl mycket på sin lediga tid ;)
Jo, jag gick också dit och hedrade minnet av honom och hans son
Mr Bruce Lee.

Så på hemvägen genom tidigare nämnda park blev jag full i skratt.. På tal om hiking... I denna "enorma" park (eller inte) kom ett gäng med ryggsäckar och vandringsstavar gående i flock, alltså grupp-hiking på riktigt i en liten stadspark (fniss)
Kanske något jag missat?

Turen hemåt gick genom bostadsområden och det är fascinerande att titta på blandningen av hus som finns här. Ultramodernt, gammalt, stort och smått. Allt i en salig röra. Ett hus var jag bara tvungen att fotografera, som hämtat ur en sagobok om en pastellvärld
(i fönsterlådorna på andra sidan hade de rosa flamingos i plast...)

Det blev en kaffe på takterrassen efter lunch. Härlig sol och härlig utsikt.

Ikväll blir det Punk, mer om det senare







1 kommentar:

  1. Så kul att däven jag kan följa med en bit.u skriver så

    SvaraRadera