En heter-duga-semester

 

Så flygresorna till Seattle gick bra. Allt var i tid och inget krånglade så vart börjar jag en berättelse om den här resan? Så efterlängtad och väl behövd. Semester!! Det har varit väder kan jag väl säga. Mestadels lite lagom jacka-är-för-varmt-väder men jag vill ändå inte gå utan. De flesta dagar har haft solsken i alla fall någon gång och jag har blivit alldeles regnvåt någon gång också. Långhelgen i San Francisco var alldeles underbar; härligt att dricka kaffe på en uteservering, solen skiner och den långärmade hoodien får hänga över ryggstödet. 

Två dagar spenderades med långa promenader i solen, njuta av värme och havsdoft innan vi åkte till Half Moon Bay för umgänge med vänner. Matlagning och vindrickning stod på schemat hela lördagen

Det gick åt både vin, råvaror, tålamod och en gnutta blod innan allt var klart för servering. Gott blev det och glatt var det. Dagen efter styrdes färden till San José för ytterligare vänmöte. Mer god mat och skratt. Vi plockade citroner och kikade på små kolibris i ett bo

Det fanns lite citroner att plocka så det åkte med några till Seattle

När vi ändå är inne på mat och vänner... Första veckan blev jag firad lite i förskott när vi var på middag med ett par vänner. De hade med sig blommor och en goodie-bag. Vem blir inte lycklig av tulpaner?

Vi var hundvakt när andra vänner åkte bort över dagen

Och så firade vi födelsedag på ett alldeles urtjusigt ställe. Det dög liksom inte med jeans där så shopping blev det

Bästa steken ever tror jag. Och servisen var perfekt. Uppmärksamma utan att vara i vägen och personliga utan att vara privata. Vilken upplevelse!

Roliga drinkar blev det sista helgen innan hemfärd

Och självklart en bit cheesecake innan jag lämnar landet

Nog har jag stoppat i mig fler kalorier än jag gjort av med men det är ju ändå semester, Och lite har jag allt bränt

Så nu är det bara hemresan kvar och den börjar i alla fall lyxigt med uppgradering och ett par timmar i lyxlounge. Hoppas det finns bra film att se på planet och en inte alltför högljudd granne.

Kram

ÄNTLIGEN

 

Så var det dags. Packat och klart, som jag längtat! Första etappen är tåg till Malmö, inte alltför försenat och ganska glest med passagerare. Börjar bra.Jag har bokat boende på Kastrup som omväxling den här gången eftersom det är svårt att veta hur mycket tid det ska behövas på flygplatsen. Så jag tar mig dit direkt och får checka in fast klockan bara visar lunch. Och tjolahopp!! Högst upp får jag åka med hissen och rummet duger mer än väl för en natt

 Tillbaka till Malmö för att äta lunch och hämta ut mediciner på apoteket. Och ta Covid-test. Det enda jag egentligen är nervös för inför resan. Tänk om det skulle ha slunkit in en liten bacill och jag inte får åka... vilken skräck. Kom till testningen en halvtimma tidigt men det verkade inte vara någon rusning där direkt så jag fick komma in på direkten. Så damen vispade runt i stackars näsan som om hon rörde runt i en gryta havregrynsgröt, log och sa att det kommer ett sms om 30 minuter, tack och hej!

Så vad gör man i ett snålkallt Malmö i 30 minuter? Vankar av och an och runt och runt.. Ena delen av hjärnan vill ju jubla över att jag ska få åka och häls på hos brorsan och en annan del vågar inte riktigt ännu. Så jag traskar på och tänker att jag kan ju gå och köpa dollar, de kan ju om inte annat gå åt en annan gång. Intet är som väntans tider... låååånga 30 minuter, hinner gå en liten runda till och sedan säger det äntligen pling i telefonen. Loggar in på länken i mailet och YES! JAG ÄR NEGATIV!! Känner att jag skulle vilja dansa en liten krumelur men är liksom lite för frusen för det. Men med positivt besked vill jag ju fira på något vis och än är det en stund till avtalat middagsmöte

Så det fick bli en liten förrätt.

Avnjöt sedan god mat och dryck tillsammans med vänner innan jag tågade tillbaka till Kastrup och kröp till sängs. Oh, en sån skön säng, precis perfekt hård eller mjuk. Kliver upp morgonen efter och kliver in i en närapå folktom frukostmatsal. Vilken lycka! Kunde alltså ta all tid i världen på mig utan att skämmas. Så jag började med lite blommig yoghurt

Och ägg, och kaffe, och macka, och påtår, och croissant och sen kunde jag inte motstå wienerbrödet som låg där i en korg och log soligt mot mig. Jeeezz, jag kommer att rulla på planet.

Efter ett göttigt badbombs-bad och ompackning av väskor strosade jag ner till flygplatsen. Tre personer bakom incheckningsdisken hjälptes åt att se till att både jag och bagaget blev incheckade hela vägen med byte och allt. Och meddelade glatt att jag var uppgraderad till Business Class. Wohoo! Champagne på flyget!

Och benutrymme och säte som går att fälla till ligg-läge. Bra mat, öppen bar och snacks, bara att ta för sig. Lyxigt så det förslår. Så vad gör man elva timmar på ett flygplan? Förutom att äta och dricka tills magen står i fyra hörn... så kan man kolla på film, äta lite till, surfa på ett slött wifi och handarbeta. Typ..

Framme i San Francisco var det ju bra att jag hade gott om tid. Kön till passkontrollen var hur långsam som helst men helt problemfri för min del. Hejsan! Vad är meningen med ditt besök? Har du med några gåvor? Vad? Hur länge tänker du stanna? Välkommen hit! Så jag gick och samlade ihop mina väskor och gick för att ställa dom på andra sidan gränsen. Fast just den här gången så var visst gränsen flyttad med en kilometer eller så. I stället för att bara dumpa dom till någon som skjutsar dom vidare dit dom ska fick jag släpa iväg dom ända till bagageinlämningnen på en annan terminal. Väl igenom securityn så hade 5 timmar krympt till 1,5. Lagom att traska till loungen och ta en flygplatsöl alltså

Nu är väl klockan någonstans mellan 2 och 3 på morgonen svensk tid så jag kan lugnt erkänna att jag är ganska trött. Och det är två timmar till att flyga. Lyckas väl sätta hjärnan på flight mood ett par gånger men ingen riktig sömn. Landar i Seattle utan missöden och brorsan är där och möter. Och närapå allra först på bagagebandet rullar mina väskor fram...

Tack för en smidig resa

Kram