Sen sist

Jag har varit på semester. Och vilken semester sen!! Nästan tre veckor i Seattle med en liten avstickare till Las Vegas och Grand Canyon. Snäll bror som öppnar sitt hem för en semesterbehövande syster.
Tack.

När jag lämnade hemmet hade snödropparna bara precis börjat synas ovanför mosskanten och minusgraderna höll nätterna i ett stadigt grepp. Man kunde ana att sälgen ville visa upp sina fina videkissar men mycket mer än så var det inte.
Nu är jag hemma igen och efter att ha packat upp resväskorna och dammsugit upp alla döda flugor gick jag ut i solskenet. Det har förstås varit minusgrader i natt också och dagen har bjudit på ett riktigt aprilväder med både regn, snö och hagel blandat med solsken. Jättemycket har inte hunnit hända på dessa veckor men videkissarna och snödropparna är inte så blyga längre, rabarbern har börjat veckla fram små skrynkliga, röda blad och ett och annat litet ogräs har börjat spira i rabatterna. Riktigt glad blev jag när jag såg lite resultat av mitt och mammas gemensamma slit från i höstas. Vi planterade tulpaner runt det som ska bli ett plommonträd:

 Blir nog fint om inte rådjuren hinner före ;) Runt min fina lilla fläderbuske vill jag minnas att det planterades någon sorts narcisser..?

Fast det allra viktigaste uppdraget nu när jag är på hemmaplan igen var att åka till mor och far för att hämta hem lilla Signe. Hon har visst haft ett fantastiskt tålamod och knappt tjatat alls om att få gå ut. Väl hemma var ordningen i soffan återställd:

Lika trött som matte i går kväll :)