tisdag 30 juni 2015

Pang bom krasch

I midsommar helgen hade jag som bekant hjälp med lite allt möjligt här i Sibirien, bland annat förbarmade sig min mor över gräsklipparen som avundsjukt stått och glott på inkräktaren i trädgården. Gräset var redan långt som det var och hela helgen svärmade alla runt det inhyrda vidundret! Världen kan inte vara riktigt klok!!
Men mellan regnskurarna på söndagen fick den ändå ruska igång cylindern och snurra knivarna genom den gröna mattan, fint blev det och regnet kunde börja falla igen. Jobbvecka blev det visst också och kvällarna bara sprang sin väg och regnet föll.... Nåja, på fredagen blev det ändå lite finväder och hela trädgården slogs om uppmärksamheten. Klippa gräset? Rensa ogräs? Räfsa det långa gräset som min snälla far fällt? Plantera om fröspridda växter? Listan kunde göras väldigt lång... till slut vann gräsklipparen, det var ändå närapå en vecka sen den var igång senast.
Så jag tankade upp den gamla trotjänaren tryckte tre gånger på gummituten och drog i startsnöret. Wrooom. Klippon startade som vanligt på första draget.
Sicksackade och snodde runt alla hinder på framsidan och påbörjade den lite friare baksidan då plötsligt.....
POFF!! Pärlan tystnade och det låg en bit metall på gräset en bit bort.   ???
Hål :(  Man kan säga att den sa upp sig där och då. Suck. Alltså, det är klart att jag blev lite ledsen. Jag har på nåt sätt ändå gillat min startsäkra maskin. Vi har så att säga gjort ett och annat klipp tillsammans.
Så vad hittar man på en fredagskväll med trasig klippare? Såklart tar man en roadtrip till den inte lokala dealern och kollar in utbudet. Så jag spanar, skaffar prisuppgifter och bestämmer mig för att fundera över helgen.
Funderat har jag gjort. Vägt för och emot och prislappar och önskningar mot varandra. Tänkt och tänkt om.
Igår (måndag) hoppade jag in i bilen efter jobbet och gjorde om fredagens roadtrip, jag hade en plan och tom koffert. Det var lite kö hos handlaren men snart nog blev det min tur att hala fram kortet, jag fick hjälp att stuva in nyförvärvet och åkte hemåt med en liten klump i magen. Det är alltid så när jag köper lite dyrare saker, tänk om det inte var lite onödigt ändå??
Men väl hemma klurade jag ut hur den fungerade, drog i startsnöret och började gå på baksidan. VILKEN KÄNSLA!! Det spred sig en lyckokänsla in i märgen och jag bestämde mig för att jag hade gjort rätt. Varenda spenderad krona är den värd. Och visst är den fin?
Lyllo jag


1 kommentar:

  1. Grattis till nyförvärvet. Får jag ta i den och klippa hos dig någon mer gång i framtiden??

    SvaraRadera