Äntligen hav och sandstrand. Varmt hav och varm sandstrand. Välpreppad med frukost i magen och solskydd på skinnet var jag redo för lite strandhäng på fredagsmorgonen. Det gäller ju att ge sig ut innan den värsta hettan slår till.
Ett par timmar att lyssna på vågskvalp, bada och sola kan ju göra vem som helst lite hungrig så lunchpaus fick det bli. Och lite shopping av nödvändigheter. En liten siesta och sedan ner på stranden en stund till före middagen. Mycket njutbart.
Så blev det lördag morgon. Vi fick hänga på låset till frukostmatsalen för brorsan skulle göra en halvmara i terrängen med en massa hinder.
Så vad ska jag hitta på under tiden?? Det är ju ändå strålande sol och dryga 30 grader varmt så varför inte ta en joggingrunda?
Jag byter om till joggingskor och svänger ut på vägen vi kom till området på. Okej, jag springer bort till där vägen ser ut att svänga och sedan vänder jag, det blir nog lagom... Drygt 3 km senare gav jag upp och sprang tillbaka, den raksträckan tog visst aldrig slut. Fort gick det inte heller i värmen så en knapp timme senare var jag tillbaka vid bilen och krånglade mig ur svettiga springkläder. Det är faktiskt inte helt lätt att ta sig ur en genomblöt sport-bh men jag vann både den brottningsmatchen och lyckades få på mig något fräshare kläder.
Brorsan kom i mål och vi åkte tillbaka för att äta pizza och dricka öl.
På söndagsmorgonen skulle visst jag också vara med och ha roligt i terrängen. Woop woop!!
På startlinjen kl 08.15 och rakt in i vassen! bokstavligt talat. Stigen vi skulle följa var någorlunda fälld vass så lagom halt och ojämnt. det kom ett par hinder att krångla sig över. Plank går ju bra men bara en bom i luften i höjd med hakan är inte lika smidigt. Tur att brorsan kunde hjälpa till och agera fotsteg.
Efter en stund kom ett hinder som heter "Superman". Det går ut på att fastna med skon i ett grässtrå som inte går av. När det händer ska man föra armarna framåt, landa på marken så platt som möjligt och glida en bit. Jag fick 10 poäng av 10 möjliga. Nästa gång det hindret dök upp fick jag bara 9 poäng (hahaha).
Men envisheten vann och jag linkade på. Hinder där benen behövde böjas var inte att tänka på men alla andra genomförde jag eller i alla fall provade. Troligen hade det varit smartare att vända men vem vill missa målgång och medalj??
Medan brorsan gav sig ut på nästa varv gjorde jag mitt bästa för att genomlida smärtan. Linka runt och dricka vatten. Tillbaka på hotellet igen blev det en näve värktabletter, en riktigt lång dusch och smörja in underbenet med smärtlindringskräm. Och halta iväg till belöningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar