Resedygn

 Jippi! Första semesterdagen var äntligen här efter en hel sommars jobb. Jag lyckades ha "sovmorgon" och klev inte upp förrän runt kl 05. I vanlig ordning är det lite att stå i innan det går att resa iväg så efter intagen frukost drog jag runt snabeldraken och torkade av lite golv. Diskade upp och bäddade om sängen, vattnade de blommor som behövde och packade ner det allra sista i väskan.

Först var det ett besök hos frisören inplanerat. Bästa sättet att börja semestern; lite #metime där man inte kan göra något annat än att slappna av och bli ompysslad. 

Nästa punkt på schemat var att lämna bilen på verkstaden så den också får lite semester. Där blev jag upplockad av en vän och vi lunchade inan hon körde mig till tågstationen i Nässjö. Ett par lugna och händelselösa timmar senare landar jag i Malmö och ska ta Öresundståget till Kastrup. -Döm om min förvåning när jag kommer ner på perrongen och rätt tåg står inne. Dessutom hinner både jag och väskorna ombord och tåget rullar iväg.

När jag sitter där och funderar på ingenting kommer jag på att jag nog kan checka in på hotellet i appen. Sagt och gjort, det gick till och med att få mobilnyckel till rummet. 

Tar mig upp och ner för rulltrappor och kommer till en lobby med en kö som ringlar ända till dörrarna... vilken lycka att jag redan fixat allt och slipper köa där! Åker upp till rummet för att ställa ifrån mig alla väskor innan en kväll i Malmö med goda vänner väntar.

Så jag åker tillbaka till tågspåren för att invänta ett som ska ta mig över sundet igen...

Och det dyker upp innan jag hinner sakta ner på stegen så det är bara att kliva raka vägen ombord. Vad i hela friden?? Det brukar ju alltid vara en massa vänta på den kalla perrongen på Kastrup liksom. Men jag är inte den som klagar, finöl väntar på att få drickas..

Det blev mat, bärs och en massa samtal om precis allt möjligt. En kväll på ett ölhak när det är som allra bäst. När det var dags att lämna Malmö för att åter ta tåget till Kastrup kan ni väl aldrig gissa vad som hände?? Jo, jag hann med det tåget som stod på perrongen när jag kom ner för rulltrappan. Vad är dett för en konstig dag?

En god natts sömn på hotellet väntar...

Nästa morgon blir det hotellfrukost innan jag klär mig i bekväma resekläder och tar mig till själva flygplatsen. Hinner med ett par baljor kaffe och lite frukt före boarding och sen bär det iväg upp i luften.

Ungefär här slutar väl flytet från föregående dags resande. Bakom mig sitter en inte allt för gammal liten tjej som inte kan låta bli att trycka fötterna i mitt ryggstöd. Wohooo!! I elva timmar.... Jag sa till ett par gånger och då slutade hon i kanske 20 minuter innan det var ags igen. De vuxna i sällskapet var alldeles för upptagna med sina hundar för att bry sig. Och ja, det var hundar på flyget på andra sidan gången mot vad jag satt. Så förutom ett par fötter som hela tiden tryckte mig i ryggen hade jag rinnande näsa och kladdiga ögon.. Inte helt jippi.

Well, resan tog slut och planet tog mark i LA. Immigration är ju som vanligt stökigt på den flygplatsen men jag fick tillslut komma in i landet och hämta mina väskor för vidare transport

Tydligen hade jag packat mycket i väskan också... Första gången jag får en sådan lapp.

Rullade mina väskor över gränsen och traskade en evighet i hettan till nästa terminal. Jag skrev ut ett nytt boardingpass och hann få i mig en liten kaffe innan boarding på nästa flyg. Som om det var så himla bråttom. Först fick vi vänta på en försenad andre-pilot och sedan hittade någon ett fel på planet som skulle rättas till så vi kom inte iväg förrän nästan en timme senare än tänkt.

Men frid och fröjd, efter ytterligare 5,5 timmar i luften landade vi. Jag blev mött vid bagagebandet av kära bror och väskorna kom relativt snabbt. 

Så: Hej Honolulu!! Jag är här nu :)