Äntligen!

Äntligen har jag semester.
Första helgen gick åt att städa, tvätta och packa. Förbereda inför resan helt enkelt. Blev lite fara runt och hitta det sista som skulle inskaffas för att tas med. På söndagsförmiddagen var i alla fall väskan packad så gott det gick, troligen har jag blivit bättre på att inte ta med en massa onödigt för det blev inte lika fullt som det brukar. Jag behövde inte stuva om massor med gånger och trycka för att få igen dragkedjan. Tung blev sen ändå...

Så ringde klockan på måndagsmorgonen och det var dags att börja den riktiga delen av semestern. Jag var i Nässjö strax efter halv sju på morgonen för att lämna bilen på lite "spa" medan jag ändå inte behöver den. Tåget skulle inte gå förrän strax före åtta, det fick bli en frukostfika på Thimons. Kaffe och en muffins med hallon och vit choklad. Är det semester så är det.
Det började bra. Tåget var bara ca 10 minuter sent till Malmö och det räknas ju knappt. Jag gick till Forex för att köpa lite Dollar, cash is king eller vad det heter. Traskade mot hotellet och jag fick checka in redan strax efter 10. Helt fantastiskt! Så skönt att få in allt på rummet och slippa fixamed det senare.

Dessutom blev jag uppgraderad. Hade bokat ett litet cabinrum utan fönster och fick denna härliga breda säng och utsikt utan kostnad. Dessutom är badrummet större. Tack Scandic.
Jag hade bokat en massage för att riktigt skämma bort mig före flygresan. Det blir säkert helt underbart när träningsvärken väl har släppt. Lite lunch och lite slappa på rummet innan jag träffar mitt resesällskap för middag och slutcheck att allt är fixat.

Klockan 05 på tisdagsmorgonen kliver jag upp. Dags att duscha och fixa till sig lite inför flyget. Öppnar mailkorgen och hittar mail från Air Canada. Du kan nu checka in på din flight... och förresten så har vi infört något vi kallar för eTA. Det måste du ha om du ska komma till oss i Canada. Eller om du ska mellanlanda här. Okej, en liten stunds lätt panik: det här skickar de alltså samma morgon som flyget går? Läser och begrundar, vidarebefordrar även mailet till brorsan så att han också kan läsa samma sak som jag.
Men nej, det ska inte gälla oss eftersom vi inte gör en kanadensisk gränskontroll i Toronto utan passerar direkt över en fiktiv amerikansk gräsn med deras gränskontroll, en såkallad transborder utan att passera in i Kanada. Så lugn och fin.
Möter upp mitt sällskap strax efter halv åtta och traskar till tåget. Mot Kastrup och vi är på väg!! Kommer upp i stora hallen och går till incheckningsapparaterna. Funkar inte. Nähä. Går till en dam och frågar vart Lufthansas incheckningsdisk är. Går dit hon pekar och får veta att vi måste gå till terminal 2 för att checka in. Okej. Men den är stängd... Hur länge då?? Ingen som vet, det har hittats en annorlunda väska där.. Åhå, det här blir ju kul.

Hela hallen packad med folk som väntar på att terminal två ska öppna...

Nåja, vi ser via nätet att flyget fått ny avgångstid så det är väl någorlunda ok. Vi väntar.... och väntar... försöker utan framgång göra online-incheckning. Fortsätter vänta... ser lite uppdateringar på nätet om det som händer och fortsätter vänta. Det kommer en personal och kunggör att snart ska terminalen öppna, inget har exploderat och vi ska vara rädda om varandra i trängseln.
Går till terminal 2.

Köar... och köar.. ingen panik alla vill med alla flyg. Köar... Kommer äntligen fram till disken och får veta att vi måste ha eTA. Nej, säger jag. Vi ska göra en transborder i samma terminal som vi landar på Toronto och ska inte behöva det. -Jo, svarar damen. Jag kan inte checka in er utan att ni har en sån. Nähä, man har inte mycket att säga till om. Bara att hala upp mobilerna och ansöka. Tydligen har inte utbildningen av det alldeles nya systemet gått hela vägen fram. I alla fall står vi där med vödigt stressade fingrar och genomför ansökan. Vi får den bekräftad via mail efter ca två minuter och blir incheckade. Okej, nu är det 45 minuter till boarding och 35 minuter kö i securityn. Suck. Småspringer tillbaka till den andra terminalen för där är kön mycket kortare. Och gaten vi ska till ligger ändå på det hållet. Köar... köar... och så är vi igenom. Traskar mot gaten och vi är där hela tio minuter före boarding. Ingen shopping och ingen flygplatsöl.

Vi kom ombord i alla fall och hade alldeles utmärkta platser med gott om benutrymme. Nu brorsan är vi ändå på väg!! Bra filmutbud, hyggligt käk och lite vin. En väldigt behaglig resa, inte alls gungigt och luftgropigt. Utom just när jag hade bestämt mig för att köa till toan. Lite typiskt men det gick ju bra i alla fall.

Väl i Toronto löpte gränskontroll och security fint. Vi fick båda komma in i USA. Woho!! Och tack vare förseningen blev bytestiden på den här flygplatsen ganska lagom. Lite längre än nödvändigt men helt stressfri. Gött.
Och så hann vi med flygplatsölen! Eller faktiskt två. På nästa plan och fem nya timmar i luften. Nu var det dags att flyga in i solnedgången

Och lite mer än ett dygn efter uppstigning i Malmö landar vi så äntligen i Seattle. Rusning mot första bästa toalett och sedan promenad mot bagagebanden. Brorsan hade som vanligt kollat vilket band det skulle dyka upp på och skickat ett meddelande. Är det limousinservice så är det. Tack. Och vårat bagage kom rullande på bandet samtidigt som vi kom dit. Slut på köandet...

Äntligen framme efter en hyggligt blandad resa.