tisdag 11 december 2012

CV..??

Jag är SÅÅÅÅ trött på min nuvarande arbetsgivare. Inte bara sådär trött som man kan bli på allt som blir vardag eller slentrian utan riktigt ända in i allra glödhetaste urtrött. Det finns många bakomliggande orsaker till detta som lämnat stora sår som kanske aldrig läker.
Länge har jag önskat en annan situation men inte riktigt orkat ta tag i eländet. Kombination av att må riktigt dåligt och känna att jag inte duger till något och att livet är meningslöst gör inte direkt att det är lätt att se bortom det som är just nu.
Men så: Plötsligt händer det! Jag hittade jobb att söka och kände att det är faktiskt dags nu. Kanske orkar jag göra mer än att bara läsa annonsen och önska?

Förra gången jag sökte jobb gick man till Arbetsförmedlingen och hämtade en tidning, en blankett att skriva personuppgifter och en ansökan på. Den gick att vika ihop om skolbetyget om det skulle skickas med. CV hade jag väl aldrig ens hört talas om, skriv bara vad du heter, vad du kan och vad du vill.
Hur svårt kan det va??? Längst ner på annonsen (som numera läses på internet) fanns en länk till ansökan via extern sida. Klick
Sedan började "äventyret"
Namn, adress, telefonnummer, körkort, arbetstillstånd.. det här går ju som en dans!
Fyll i arbetshistorik.. Men hjälp!!!! Jag minns inte ens vilka år jag gjort vad! Jag har varit på samma arbetsplats i 13 år! Jag minns inte ens hur länge jag var hos den arbetsgivare jag hade innan nuvarande. Frustrationen var i det här läget knappt ens kontrollerbar, den låg liksom som ett kallklibbigt lager utanpå huden och vrålskrattade åt mig: Hahhaahaha.. du duger inget till.. du är urtrög som inte ens minns när och var du har arbetat.. du klarar ju inte ens av att fylla i en blankett..

Till slut löste det sig och jag gick en gyllene medelväg. Ansökan kom iväg och jag kände mig SÅ STOLT över mig själv. Jag kan JAG kan JAG Kan JAG KAN JAG KAN JAG KAN!!

Så nu är det bara att vänta och hoppas. Fast det allra viktigaste steget är nog taget. Jag vågade trots allt tro så pass mycket på mig själv att jag sökte ett annat arbete 

KRAM

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar