Lite kalas

I år hade vi bestämt att bjuda in brorsans vänner på en svensk kräftskiva. Hur går en sån till? Mer än att få i sig så mycket alkohol som möjligt...?
Jag skaffade en massa attiraljer hemma i Sverige innan jag åkte: tallrikar, muggar, haklappar, hattar, servetter och allt jag kunde komma på. Vissta ja, nubbar också. Det finns inte här om inte man kryddar själv. Lite var dock tvunget att skaffas på plats. Ost, dill och kräftor såklart. En inte helt enkel uppgift. Västerbottensost finns inte här. Inte ens importerad i specialaffärer. Tydligen innehåller den ett medel som är klassat som gödningsmedel i USA... Näst bäst blir då alltså lagrad prästost.

I området där det bor flest skandinaver (ja, invandrare eller nyamerikaner eller vad vi ska säga gillar att bo i samma område även om de har skandinaviskt ursprung) finns det en affär med skandinaviska specialiteter så dit ställdes färden för att hitta ost. Där fanns även nyponsoppa (woho!!) den är inte uppfunnen i Staterna ännu... Uppmärksammade att det är kul med översättningar:

Men ost blev inhandlad och vi åkte vidare till International District som hyser mest av den asiatiska kulturen. Inhandling av kräftor, dill och öl. Eftersom vi var ute i god tid fick det bli att koka och frysa in.

Så kom lördagen och vi fick lov att pynta i brorsans lägenhet efter som det lämpligt nog började regna. Men det hör väl svenska traditioner till? Dåligt väder alltså...

Men det blev väk hyggligt mysigt ändå. Barbänken fick fungera som hämtställe och det hittades nån spellista på Spotify som fick stå för underhållningen.
Sååå... Vi lyckades sjunga i oss alla svenska nubbar jag köpt med och även ett par som brorsan hade över sedan tidigare. Först sjöng jag och brorsan, sen sjöng vi tillsammans, sen skålade vi och därefter fick vi efter bästa förmåga översätta snapsvisorna. Mycket mat och mycket skratt.
Ostpajen var mycket uppskattad och kräftorna fick delat betyg.

Sammanfattat en himla trevlig fest