Jo, förra veckan fick jag ju träffa brorsans PT och prova på att träna. Den här veckan fick jag ett pass med henne alldeles för mig själv. Det finns så mycket spännande maskiner nu för tiden, till och med trappor kan man gå i på stället... Jösses i havet, 40 våningar flåsade jag mig upp för. Sen var jag tydligen uppvärmd för att göra en massa armhävningar och burpees och squats. Så mycket som jag svettades sen har jag nog bara gjort i bastu tidigare...
Efter den pärsen lånade jag brorsans bil och åkte till Snoqualmie Falls. En riktig sevärdhet
Inte bara vackert att titta på, det är ett vattenkraftverk också. De utvinner på något vis kraften under jord och det lilla plasket till höger är ett utlopp. Redan på 1880-talet byggdes det och försörjer en stor del av regionen med el.
Jag satte mig på en liten stenbänk och åt medhavd smörgås medans jag tittade på fallet och njöt av solen. Vifta bort getingar fick jag göra med, de var visst riktigt sugna på kalkonsmörgås...
Gick runt lite och hittade den här skylten. Alltså, jag var ju lite trött efter träningen. Och kissnödig var jag med... Ska jag eller ska jag inte? Men vad tusan, jag är ju ändå här... hur långt kan det va?? Så jag började gå. Efter bara en liten stund fanns det en skylt som sa att man bara skulle fortsätta om man var vid god hälsa för det skulle luta ganska brant.
Kan jag tala om att det gjorde det visst.. så jag gled lite sakta nedför i mina Converse, kanske inte bästa skorna för det här äventyret. Lite vackert på vägen var det ju ändå
Det varnades för björn och puma så jag såg mig om i hopp om att en katt skulle sitta uppe i träden. Men det var en del folk i rörelse så inte ens en fågel eller groda blev sedd, en och annan ihjältrampad snigel fick representera djurlivet den här dagen.
Lite längre ner fick man se vattenrören till kraftveket
Ganska rejäla doningar. Undrar hur många liter det passerar på en dag?? Härefter hade de byggt träbryggor att gå på och det hade planat ut så bara lite små trappor här och där att besegra. Jag gick runt ett hörn och fick se fallet från ett annat perspektiv
Kommer man senare på eftermiddagen blir det visst gärna regnbågar här när solen skiner. Synd att jag är så tidigt ute jämt... Nåja, det var tjusigt i vilket fall som helst och väl värt den småhalkiga promenaden ner. Jag tuggade i mig resten av matsäcken till den här vyn innan det var dags att gå samma väg tillbaka.
Till min stora lycka hittade jag en parkeringsplats bara en liten bit upp som även visade sig ha toalett. JIPPI!!! Nu blev inte uppfärden alls lika jobbig som jag trott, mycket enklare att ta i i uppförsbacken när man inte behöver knipa samtidigt...
Lagom varm uppe på toppen igen tog jag en sväng i den obligatoriska souvernirbutiken innan jag styrde förden hemåt.
Väl värt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar