torsdag 6 september 2018

Semester!

En sak är annorlunda i år.... jag har två resväskor med mig till USA. Brukar annars vara så att jag är optimist och "ska inte shoppa så mycket" så jag packar en väska och åker. I ärlighetens namn brukar jag ha en hel del som ska stanna hos brorsan också men i år har han ju nyss varit i Sverige och tillgodosett sitt godis-behov.
När jag lagt fram det som skulle med utspritt på golvet såg det som vanligt ut som att jag skulle försöka pressa ner Mount Everest i en kaffeburk men skam den som tvivlar. Tre par skor, en hel hög med pappersartiklar för festbruk och lite kläder svaldes snabbt av resväskan och jag talade glatt om detta för brorsan när vi pratade på Skype samma kväll.
-Well, har du sett beställningarna som trillat in?? Öhh, nej. Varpå han vände datorn om... Så jag hämtade en väska till och spred ut och fluffade till. 2 väskor alltså.

Tåget till Stockholm rullade iväg i tid och rullade in i tid. Plötsligt händer det... Konduktören hade nog ledigt också för ingen ville kolla på min biljett nu när jag har SJ's app och det är så smidigt. Nåväl, man får vara glad att rälsen låg åt rätt håll så det kunde bli lunch i vettig tid.

Incheckning på hotellet avslöjade att det inte bara är mitt jobb som har strul med tekniken. Killen bakom disken fick starta om datorn fyra gånger innan den var nöjd och samarbetade. Ända upp till översta våningen fick jag ta hissen. Lyxigt rum värre med skönaste sängen. Kan avslöja att jag lyckades skrynkla till hela medan jag sov.

Innan sömn hann jag med att luncha med en vän, dricka lite kaffe, och avnjuta stan. När vi vinkat hejdå skämde jag bort mig själv på Bishop's med fina stouts och tänkte att jag skulle tagit ett ställe längre från hotellet så promenaden hem varat en stund.
Ljuvlig kväll. Sådär som den bara blir i Stockholm och på sommaren. Men väckarklockan skulle jaga upp mig tidigt så det var bara att duscha och lägga sig.

Finfrukost och sedan tåget till Arlanda. Jag skulle växla till mig lite dollar så när väskorna var dumpade och jag traskat genom säkerhetskontrollen sökte jag upp en Forex. Jag petade in en näve sedlar och frågade hur många dollar jag skulle få ungefär? Ca 100, svarade hon. Fint, sa jag, dubbla det. Hon smattrade lite på räknedosan och säger: Ska vi säga 250 dollar då?  Hon kan inte ha haft högt betyg i matte va?
Jag köpte mina 200 dollar och traskade bort till SAS Loungen för en kopp kaffe innan boarding.

Tydligen fick vi inte tänkt plan för det var en himla massa stök med folk som ville byta platser på planet. De hade flyttat på mig också men med facit i hand kunde jag inte fått en bättre plats sett till hur fullt det var och vilka passagerare det satt runt den platsen jag valt från början. Fin flygning blev det, inte en enda luftgrop som spillde ut vinet eller satte maten i halsen.

Drygt 11 timmar senare landade vi i L.A.
Hur ska det gå den här gången då? Sist jag bytte här missade jag anknytningen. Väl av planet tänkte jag att att det är bäst att traska på så inte jag blir sist i kön. Ingen fara, i år var self-service pinnarna i drift. Bara att scanna passet, lägga fingrarna på avläsaren och titta i kameran. Svara på några frågor och sen kom det ut ett "kvitto" med min bild på. Visserligen fick jag meddelande om att registreringen inte blivit komplett men jag blev bara viftad vidare mot utgången där jag fick lämna fram passet och lappen. Lappen blev inte bevärdigad med en blick och passet fick väl 20 stämpeltryck på ett par sekunder. Roligt ställe det här...

Jag var alltså genom immigration innan bagagebandet ens börjat snurra. Aldrig hänt förr. Letar upp wifi och skickar meddelande till brorsan att allt är bra så långt, nu väntar jag på väskorna. Det ska ju inte vara nåt eftersom de är försedda med "PRIORITY"-lappar. Postar en liten incheckning på FB om att nu är det byte bara väskorna kommer.
Så börjar bandet snurra och det kommer kanske 15 eller 20 väskor med såna lappar på. Ingen av mina dock. Sen dröjer det lite innan det börjar komma bagage både med och utan lappar. Inte mina nu heller.. lite smått börjar jag undra om jag skulle få äta upp FB-posten?? Det börjar tunna ut med folk och jag börjar snegla på klockan. Hur länge kan jag vänta? Det är ju en bit bort till nästa teerminal också... och väskorna ska ju dras manuellt "över gränsen". Just när jag tänker att jag kan efterlysa väskorna sen och börjar vända mig bort ser jag den ena komma seglande på bandet. Woho!

Förbi gränsen där en butter gubbe tar lappen med mitt foto, frågar: Jessica? Jag svarar jakande och han har redan vänt sig mot nästa... Roligt ställe det här.

Rullar väskorna till bagagelämningen och påbörjar promenaden till nästa terminal. Eller nästa är synd att säga, det var några i mellan. Tog väl 10min att traska. Förra gången sprang jag den här sträckan för allt vad lungorna klarade av. Skönt att slippa det nu.

Genom säkerhetskontroll och äta lite innan nästa flight. Den piloten körde som om han stulit planet och nu var det allt lite turbulens också. Vibrerade fint och kastade oss tjusigt i sidled rätt som det var.

Men ca tre timmar senare dunsade vi ner med planet i Seattle och brorsan mötte mig där. Så lite mer än ett dygn efter att jag klev upp i Stockholm fick jag krypa i säng i Seattle.

Kram





1 kommentar: